Tumba bruk

1755–1800

År 1755 gav kung Adolf Fredrik "Rikets ständers bank" (Riksbanken) tillstånd att anlägga ett pappersbruk på egendomen Tumba Övergård. Sverige saknade emellertid någon som kunde leda till verkningen av sedelpapper. Förebilden var det fina vita papper som kom från Holland. Därifrån ville banken värva skickliga pappersarbetare.

Sommaren 1758 anlände pappersmästaren Erasmus Mülder, som lovat "att göra och lerwerera härstädes så godt papper, som tillwarkas i Holland, derjemte sig wäl hela sin lifstid vilja härstädes förblifwa". Papperskvarn och bostäder byggdes. Lumpmagasin, form hus, torkhus och packkammare inreddes.

Redan efter ett halvår kunde Erasmus Mülder visa pappersprover efter "det rätta holländska sättet”. Sommaren 1759 flyttade hans bror Casper hit med sin familj. Erasmus ledde tillverkningen,

Casper var limmästare, hans söner Jan, Thamas och Cornelis lärlingar. Under familjerna Mülders ledning producerades fint sedelpapper i Tumba till århundradets slut.

1800–1900

Vid 1800-talets början var det ett stort problem att få tag i lump, råmaterialet till sedelpapperet. Att importera var alldeles för dyrt. I stället uppmanades allmänheten att lämna sina trasor till lumphandlare, som sålde dem vidare till pappersbruken.

Ryska rubelsedlar blev en förebild. Papperet var mer slitstarkt än det svenska och det väckte beundran. Från och med nu blev handformat sedelpapper i tre lager-lamellerat-brukets viktigaste produkt

Här i Tumba tillverkades också periodvis sedelpapper för svenska privatbanker och för Norges, Danmarks och Finlands banker. Dessa dyrbara laster sändes i solida trälådor med pappersmästarens sigill

Våra första frimärken (1835) trycktes på papper härifrån. Men brukets största inkomster kom från papper avsedda för aktier, obligationer, växlar, checkar m.m Det mesta var framställt av lump.

1900–2005

Under 1900-talet tillverkades också skrivpapper, ritpapper och akvarellpapper. I början av 1960-talet ansågs verksamheten inte längre lönsam och nedläggning hotade. Men 1963 ombildades pappersbruket till ett av Riksbanken helägt aktiebolag och stora investeringar gjordes. Sedeltryckeriet flyttade från Kungsholmen till Tumba 1970 och papperstillverkningen räddades genom rationalisering.

Från 2002 driver det amerikanska företaget, Crane Currency, sedelpapperstillverkningen i Tumba.