Från hantverk till fabrik

Fiebelkorn var starkt konservativ och motsatte sig större förändringar i såväl arbetssätt som arbetsrätt. Trots, eller på grund av, detta förbättrade bruket kvalitén på pappret under Fiebelkorns tid.

Större förbättringar av bruket, arbetet och förhållandena i stort kom med efterträdaren Johannes Vestergren: nya arbetarbostäder, nya bruksbyggnader, elektriskt ljus och även en bestämmelse om sex dagars semester för alla arbetare. År 1919 infördes åttatimmarsdagar vid bruket. Och 1925 ersatte en lastbil de gamla oxarna för att forsla lumpen. Expansionstakten gjorde att det kring 1930 fanns drygt 100 arbetare på bruket och därtill ett sjuttiotal lärlingar och kvinnliga arbetare.

Hantverket ifrågasätts

Framstegen var tydliga. Så även den aldrig upphörande frågan om brukets lönsamhet. Tumbas sedelpapper var betydligt dyrare än utländska motsvarigheter. En av anledningarna var att pappret huvudsakligen tillverkades på samma sätt som på 1700-talet, för hand.

Riksbankens revisorer betonade 1934 att bruket måste skaffa en pappersmaskin för att få ner kostnaderna. Revisorerna skickade en kopia av utlåtandet till riksdagen, vilket fick Riksbanken att agera snabbare än vanligt. Fem år senare kunde den första maskinen installeras.

Ingenjörer och montörer från Tyskland kom till Sverige i augusti 1939 för att montera pappersmaskinen från bolaget Escher Wyss. De hann knappt bli klara förrän Andra världskriget bröt ut och de var tvungna att återvända till hemlandet för att kriga. År 1940 kom de första svensktillverkade maskingjorda sedlarna ut, en tiokronorssedel.

Omvandla och utveckla för lönsamheten

Omvandlingen av bruket skedde samtidigt med att många av pappersmakarna gick i pension och ersattes av yngre, industriutbildade arbetare. Och nu fanns det hopp, efter snart två hundra år, att Tumba pappersbruk skulle gå med vinst.

År 1944 inleds också tillverkning av papper avsett för den civila marknaden. Fram tills nu hade bruket mer eller mindre uteslutande tillverkat papper för statens räkning, med vissa undantag för exempelvis sedelpapperstillverkning avsett för privata bankers sedlar, papper avsett för aktiebrev och motsvarande. Nu tillverkade man för första gången sådant som brevpapper, skrivpapper och finare konstnärspapper. Syftet var att bättre nyttja kapaciteten hos pappersmaskinen då sedelpappersbeställningarna var skiftande i högsta grad.