Tio framstående män

Peter Momma

Född 1711 på gården Harg i Södermanland, var en svensk boktryckare och företagare. Efter att ha arbetat i Holland etablerade han ett tryckeri i Stockholm där han producerade tidningar och tryckte Sveriges första banksedlar med fasta valörer. För att säkra tillgången på högkvalitativt papper grundade han ett pappersbruk på sin födelsegård. Momma rekryterade bröderna Mülder från Amsterdam för att tillverka speciellt papper åt Riksbanken i Tumba, där han fungerade som deras chef och nära vän.

Erasmus Mülder

Född 1715, var en holländsk pappersmästare som spelade en avgörande roll i etablerandet av pappersbruket i Tumba. Efter att ha blivit rekryterad smugglades han till Sverige med sin hustru Aagje. Under hans ledning växte Tumba pappersbruk till en framstående anläggning. Trots att Erasmus inte hade egna barn, bidrog han till brukets framgång och gifte sig senare med Christina Östberg, som arbetade på bruket.

Casper Mülder

Född 1716, anslöt sig till sin bror Erasmus på Riksbankens pappersbruk i Tumba för att säkra produktionen av sedelpapper. Han arbetade som limmästare på bruket, vilket var en avgörande roll för tillverkningen av papper. Däremot hade han en lägre lön än Erasmus, men han och hans söner erbjöds livslång anställning på bruket. Efter att ha arbetat på bruket i många år och bidragit till dess framgång, avled Casper 1798.

Jonas Bagge

Född 1800, ledde Riksbankens experiment för att utveckla slitstarka sedlar med vattenmärken på 1820-talet. Trots sin enkla bakgrund från Göteborg hade Bagge en bred kunskapsbas och erfarenhet från olika områden inklusive snickeri, matematik och juridik. Han blev förvaltare vid Tumba bruk 1838 och under 14 år omvandlade han brukets förluster till betydande vinster. Bagge engagerade sig även i samhället genom att starta en mataffär, stänga en brännvinskrog och etablera en sparbank för arbetarna. Han kämpade för arbetarnas rättigheter, inklusive pensioner, och var aktiv i Botkyrkas första skolstyrelse, vilket krävde cirka 75 resor till Stockholm varje år. Jonas Bagge avled 1869.

Herman Sätherberg

Född 1812 på Tumba bruk, hade en lycklig barndom präglad av lek och natur. Efter sin fars, Johan Fredrik Sätherbergs, död år 1827, köpte familjen gården Nohlinge och flyttade dit. Herman fortsatte sina studier i Uppsala och Lund och blev senare professor i medicin. Hans passion för dikter ledde till verk som "Vintern rasat ut bland våra fjällar", som tonsattes av Otto Lindblad. År 1894 skrev han sina Levnadsminnen, där han berättade om sitt liv från barndomen på Tumba bruk till sin ålderdom. Herman Sätherberg avled 1897.

Pehr Ambjörn Sparre

Född 1828, var en ovanlig individ med en passion för papper. Han hade en akademisk utbildning och utförde bedrifter som att flyga luftballong över Stockholm, var det tillverkningen av papper som fascinerade honom mest. Trots att han ansökte om tjänsten som chef för Riksbankens sedeltryckeri 1851 och lovade att skapa oförfalskbara sedlar, fick han inte jobbet. Istället sökte och fick han en tjänst vid Tumba bruk efter att Jonas Bagge valts för Riksbankens uppdrag. Sparre var självmedveten och konflikträdd, och hans tid på bruket präglades av spänningar med kollegor. Trots att hans anställning var kortlivad fortsatte han att utforska pappersproduktionens möjligheter och experimenterade med olika tekniker. Hans son Louis beskrev honom som en man vars liv var dedikerat åt papper, från sina första drömmar till sina sista experiment. Pehr Ambjörn Sparre avled 1921.

Johan Theodor Fiebelkorn

Född 1847, visade sitt mod vid en tragisk brand på Nobels dynamitfabrik 1874 innan han anställdes vid Tumba bruk. Trots sin bakgrund som kemist sökte han först en tjänst som vikarierande bokhållare, men blev sedan förvaltare året därpå. Under sina nära 40 år vid bruket moderniserade och förbättrade han verksamheten, inklusive papperstillverkningen och byggandet av arbetarbostäder med moderna bekvämligheter. Han grundade en konsumtionsförening och förbättrade livskvaliteten för arbetarna på många sätt. Fiebelkorn avled 1925 och begravdes på Botkyrka kyrkogård.

Carl Wallentin

Född 1876 i Småland, hade en mångsidig karriär inom teknik och pappersindustrin innan han kom till Tumba för att bli verkställande mästare. Under sin tid som förvaltare på bruket från 1931 till 1944 ledde han övergången från handtillverkat till maskintillverkat papper och studerade maskintillverkning av sedelpapper i Europa. Wallentin var också engagerad i att bevara brukets historia och började på 1920-talet samla gamla redskap och husgeråd med andra anställda. Dessa samlingar, som senare flyttades till Kölnan av driftsingenjör Harry Ericsson 1968, visade bland annat tillverkningen av handgjort papper. Efter sin pensionering ägnade sig Wallentin åt sitt andra stora intresse, skog, natur och fågelliv. Wallentin avled 1952 i Växjö.

Erik Castegren

Föddes 1880 i Nässjö och tillbringade större delen av sitt liv i Botkyrka. Han var en framstående lärare och spelade en central roll i att införa fria läromedel i Botkyrkas folkskolor, vilket gjorde dem till de första i landet. Från 1908 till 1929 undervisade han vid brukets skola innan den flyttades från bruket. Hans son Nils, senare en framstående radiopersonlighet och musikchef vid Sveriges Radio, gick i skolan på bruket. Trots att Castegren var känd som en sträng lärare hade han en nära relation med de som arbetade vid bruket och ägnade sig åt att samla minnen och forska i områdets historia. För sina insatser för hembygden belönades han med ett stipendium från Botkyrka kulturnämnd på sin 90-årsdag. Erik Castegren avled 1975.

Sven Gideon

Föddes 1921 i Kina, där hans föräldrar var svenska missionärer. Efter sina studier vid Tekniska högskolan i Stockholm började han vid Riksbankens sedeltryckeri, där han snart blev teknisk chef. År 1951 hade han ett hemligt uppdrag att föra svenska sedeltryckplåtar till Storbritannien som en försiktighetsåtgärd under det kalla kriget. När Riksbankens sedeltryckeri flyttade till Tumba 1970 blev Gideon vice VD vid AB Tumba bruk och spelade en viktig roll i övergången från manuell till maskinell sedelsortering. Även efter sin pension fortsatte Gideon att arbeta inom sedeltryckning och var en auktoritet på området, särskilt när det gällde svensk sedelhistoria och tryckteknik. Han skrev det svenska kapitlet i boken "The Moneymakers International" som publicerades 1989 av flera centralbanker, inklusive Bank of England och Österreichische Nationalbank. Sven Gideon avled 2004.