Resor och transporter

Landvägen

I gamla tider tog resan mellan Stockholm och Tumba flera timmar med häst och vagn. Vägen från Hornstull gick över Liljeholmsbron, förbi Vårby, Alby, Fittja och Hågelby till Tumba bruk.

Årstafrun, Märtha Helena Rèenstierna, besökte bruket år 1822. I sin dagbok skrev hon att det var den "aldra gemenaste väg, backig, krokig, stenig, millan berg på ena sidan och branta priciper (avgrund) å den andra samt väg, som netto innehöll vagnens bredd". Som väl var, fanns det skjutshåll längs vägen. Där kunde man vila och byta hästar.

Sjövägen

Från 1763 gick Riksbankens båtlaster med lump respektive sedelpapper mellan Stockholm och Hamra gård vid Tullingesjön.

På 1820-talet inleddes ångbåtstrafiken på Mälaren. Senare gick båtar från Riddarholmen i Stockholm till Slagsta, Fittja, Hamra och Tullinge. Vid bryggorna väntade hästskjutsar, dåtidens taxi.

Järnvägen

När Tumba station invigdes 1860 såldes brukets lastplats vid Tullingesjön. Nu fraktades allt med den nya järnvägen.

Från 1902 fanns också en smalspårig järnväg, som gick mellan stationen och bruket. På den drogs ved och lump av oxar med en körkarl gående bredvid.

Lump in - sedelpapper ut

Papperet till sedlarna tillverkades av lump - gamla utslitna kläder, lakan och andra trasor. Bäst var lump av linnetyg. Men lumpen var svår att få tag på. Enligt en kunglig förordning från 1738 måste varje hushåll spara all lump, och mot betalning lämna den till pappersbrukens lumpsamlare. Det gick ofta trögt med insamlingen.

Vid 1800-talets början fanns två lumpmagasin i Stockholm. Det ena låg vid Skinnarviksberget och hade köpts av banken redan 1762. Där togs lump från Mälarsidan emot. Det andra fanns på Ladugårdslandet och dit kom lump från Saltsjöhållet.

Unders nästan hundra år fraktades lumpen från Stockholm till Tumba med brukets egen båt på vilken en skeppare och en båtkarl arbetade. Lastplatsen låg på Hamra gård vid Tullingesjön. Där fanns magasin, båthus, brygga och en fraktskuta - en enmastad kajutbåt. En liknande skuta finns avbildad på de polletter som användes som kvitton vid lumpleveranserna.

Det färdiga papperet fraktades sedan från bruket till Skeppsbron och Järntorget i Stockholm. Där låg nämligen bankens sedeltryckeri.