Händelser i brukets historia 1755–2005

• 1755 De flesta betalningar sker i sedlar och kopparmynt. De tunga mynten är inte populära. Ett beslut om att bygga Tumba sedelpappersbruk undertecknas av kung Adolf Fredrik.
• 1757 Prästen börjar undervisa barnen på bruket.
• 1758 Pappersarbetare från Holland anländer till bruket. En bankomedikus (läkare) förordnas. Antal anställda: 17.
• 1759 Ett första prov på sedelpapper visas upp. Ett värdshus inrättas på bruket.
• 1760 Sveriges ekonomi försämras och inflationen ökar, utgivningen av sedlar tilltar. Förvaltarbostaden i Tumba bruk uppförs.
• 1762 Antal anställda: 28.
• 1763 Detta hus, Kölnan, uppförs med två utrymmen för maltberedning och fyra bostadskammare. En första båtlast med lump anländer till bruket från Stockholm via Tullinge.
• 1773 Antal anställda: 41.
• 1776 Riksdalern införs som huvudmynt i Sverige.
• 1777 En kungörelse angående lumpsamling för Riksbankens räkning utfärdas av kung Gustav III.
• 1779 Klockhuset med flera bostadskamrar står helt färdigt.
• 1796 Arbetarnas hustrur beordras till lumparbete.
• 1798 Rikets ständers bank bidrar med medel till en ny fattigstuga i Botkyrka församling. Där ska brukets gamla arbetare, deras hustrur eller änkor och barn kunna inhysas.
• 1800 Antal anställda: 38.
• 1804 Två vakter anställs för att bevaka bruksområdet. De tutar i brandluren vid varje brandkontroll och ringer till väckning och arbete på stora ringklockan.
• 1809 Sverige förlorar Finland och Åland till Ryssland. Därmed får. pappersbruken problem med lumpanskaffning inom rikets gränser. En mängd ABC-böcker och katekeser inköps till brukets skola med medel från brukskassan.
• 1829 Det övre bruket, som det äldsta verkshuset kallades, brinner ner på midsommarafton.
• 1812 Frågan om lumpanskaffning diskuteras vid riksdagen i Örebro.
• 1813 Johan Fredrik Sätherberg blir förvaltare.
• 1820 Antal anställda: 50.
• 1822 Stora stenhuset är färdigbyggt.
• 1825 Oxstallet byggs. Antal anställda: 54.
• 1828 Skolan flyttar till Klockhusets f.d. kvarnkammare. 1827 Claes Möller blir förvaltare.
• 1834 En ny verkhusbyggnad står färdig. Kvinnor anställs i packkammare och skiljerum.
• 1836 De första sedlarna på färgat papper utges i flera valörer riks daler och skilling banko.
• 1837 Carolina Öman flyttar från fattigstugan i Botkyrka till bruket som skolmoster.
• 1838 Jonas Bagge blir förvaltare.
• 1839 Tumba bruks sparbank inrättas för personalen.
• 1842 Obligatorisk folkskola införs i landet. Skolläraren Gabriel Holmstrand anställs på bruket. En barnmorska utbildas på brukets bekostnad.
• 1846 Det första bankokalaset hålls i Stora stenhuset.
• 1850 En skola för vuxna inrättas på bruket. Antal anställda: ca 65.
• 1852 Per Ambjörn Sparre blir förvaltare.
• 1853 Jöns Larsson Samzelius, "magister Samzelius", blir förvaltare.
• 1855 De första svenska frimärkena i valören skilling banko trycks på papper från Tumba bruk. Decimalsystemet införs liksom riksdaler riksmynt indelad i 100 öre. Tumba bruksarbetares begravningskassa bildas.
• 1858 Tumba bruksarbetares läsebibliotek inrättas.
• 1860 Tumba station och järnvägen invigs.
• 1865 Skolan och biblioteket flyttar till Bankosalen i Stora stenhuset.
• 1873 Kronan indelad i 100 öre införs i Sverige, Norge och Danmark.
• 1875 Johan Theodor Fiebelkorn blir förvaltare. Nedre bruket brinner en kall januarinatt.
• 1884 Förvaltaren Fiebelkorn anhåller om en telefonledning till bruket.
• 1887 En konsumtionsförening med butik startas i Klockhuset.
• 1892 Nya arbetarbostäder byggs, de första på bruket med gas, vatten och avlopp.
• 1900 Antal anställda: 69.
• 1902 En smalspårig järnväg anläggs mellan bruket och Tumba station.
• 1904 Rätten för privatbanker att ge ut sedlar upphör. Riksbanken får monopol på sedelutgivningen.
• 1906 Riksbanken och dess sedeltryckeri flyttar från Järntorget i Gamla stan till Helgeandsholmen.
• 1908 Några ynglingar från bruket bildar Tumba idrottsklubb, Erik Castegren blir lärare vid brukets skola.
• 1914 Johannes Vestergren blir förvaltare.
• 1917 Bruket får elektrisk belysning.
• 1918 Antal anställda: ca 100.
• 1919 Åttatimmarsdagen införs. Brukets arbetare får 6–10 dagars semester,
• 1929 Bruksskolan upphör och eleverna flyttas till Tumba skola numera Björkhaga skola. Antal anställda: 169.
• 1931 Carl Wallentin blir förvaltare.
• 1935 Förordning om pension till de arbetare vid bruket och Riksbankens sedeltryckeri som fyllt 60 år.
• 1936 Sedeltryckeriet flyttar från Helge andsholmen till Norr Mälarstrand på Kungsholmen. En fackförening bildas, C. P. F. (Civilförvaltningens Personalförbund) avd. 11, Tumba bruk.
• 1937 Stora stenhusets arbetarbostäder moderniseras.
• 1939 Bruket får sin första papperstillverkningsmaskin.
• 1940 De första sedlarna av maskintillverkat papper ges ut. Botkyrka Kvinnoföreningars beredskapskommitté bildas och ordnar systugor på bruket.
• 1941 Den nya idrottsplatsen vid Rödstu Hage invigs.
• 1944 Eric Wahren blir direktör. Arbetarna på bruket blir faddrar för 15 barn från finska centralbankens pappersbruk i Finland.
• 1948 Antal anställda: ca 150.
• 1955 Bruket övergår helt till maskintillverkning av papper.
• 1963 Lennart Schotte blir vd för AB Tumba Bruk som ombildas till aktiebolag med riksdagen som aktieägare.
• 1968 Museisamlingarna i Klockhuset flyttas till Kölnan och ett handpappersbruk inreds här. Tumba bruks museum grundas.
• 1970 Sedeltryckeriet flyttar från Kungsholmen i Stockholm till Tumba bruk och de bildar tillsammans ett nytt aktiebolag 1971.
• 1972 Bengt Mossberg blir vd.
• 1976 Riksbanken flyttar in i nytt hus vid Brunkebergstorg.
• 1985 Bengt-Åke Berg blir VD.
• 1986 AB Tumba Bruk bildar tillsammans med Myntverket i Eskilstuna ett nytt aktiebolag.
• 1996 Lennart Bergstedt blir VD.
• 2001 Pappers- och sedeltillverkningen i Tumba säljs till det amerikanska företaget Crane AB, Myntverket till Suomen Rahapaja Oy.
• 2003 Tumba bruks museum övertas av Ekonomiska museet - Kungl. Myntkabinettet.
• 2005 Det nya Tumba bruksmuseum invigs.