Arbetet på bruket

På bruket fanns också förvaltare och bokhållare, brandvakter, nattvakter, smed, skomakare, skräddare, bokbindare, snickare, mjölnare, kuskar, drängar och pigor. En barnmorska och lärare kom till 1842.

I den sal, dit vi nu kommit, sitta en massa gummor sysslande, dels med att häckla det lin, hvaraf de fibrer göras, som ni ser i sedlarna, dels med att sortera lumpen, som kommit hit i balar. Den sorterade lumpen föres därefter ned till skäreriet, där gummor sitta vid långa rader af små bord och skära med sina fattiga, skrumpna händer million materialet i små, små bitar mot en bordfast knif. – Ur tidningsartikel 1898.

Kvinnoarbete

Det var kvinnornas lott att sätta händerna i smutsiga och trasiga kläder, som använts tills de totalt tjänat ut. På hästdragna kärror fraktades de av lumpsamlare från alla håll i landet. På bruket skulle lumpen sorteras, skäras och tvättas, innan den kunde användas till sedelpapper.

Det var ett viktigt, men motbjudande arbete. Bankofullmäktige uppmanade är 1796 alla brukets arbetare, att de skulle "låta sina hustrur, enär sjukdom icke hindrar dem, eller de af inträffade sjukdomar å man eller barn ej äro hindrade, förrätta lumpsortering och skärning".
Den kvinna som nekade kunde mista sin tilldelning av spannmål och pengar ett helt år. änkor riskerade att inte få ha kvar sin bostad vid bruket.

Arbetstid

Arbetet i de fuktiga lokalerna var tungt och dammigt. Vid 1700-talets mitt arbetade man mellan kl. 6.00 och 17.00. År 1843 förlängde en vikarierande inspektor arbetstiden med tre timmar dagligen, utan att ge någon extra ersättning. Tjugotvå arbetare protesterade i en skrivelse till Riksbankens styrelse. De fick avslag.

År 1872 sänktes arbetstiden till tio timmar. Ar 1929 infördes så äntligen åtta timmarsdagen och 6–10 dagars semester för brukets arbetare.

Antalet anställda varierade. År 1758 var till exempel 17 personer anställda, 1850 fanns här 65 anställda och 1948 var de 150.

Ålderdomsförsörjning är äfven införd, i det att arbetarna af båda könen, då de blifvit gamla eller orkeslösa, användas till lindrigare arbete, såsom att sortera lumpen, putsa papperet o.s.v; de falla därför ej fattigvården till last. – Ur tidningsartikel 1898

Också gamla arbetare sorterade lump. Det hände att anställda gick kvar i arbetet till de var 80–90 år. Först 1935 kom en förordning om pension till de arbetare vid bruket som fyllt 60 år.

Facklig verksamhet

Ar 1936 bildades en fackförening, som så gott som alla anställda anslöt sig till – C.P.F. avd. 11 (av civilförvaltningens personalförbund), Tumba bruk.