Barn med läsplatta utforskar karta på undervisningsresursen Sveriges historia
  1. Startsida
  2. Skola
  3. Kostnadsfritt digitalt lektionsmaterial

Kostnadsfritt digitalt lektionsmaterial

Tumba bruksmuseum är ett av trettio museer som har bidragit med kostnadsfritt digitalt lektionsmaterial. Du kan när som helst ta del av de digitala lektionerna via resursen.

Sveriges historia riktar sig till mellan- och högstadiet, men kan med fördel används i andra årskurser också. Materialet presenteras som lektioner. Till varje lektion hör en lärarhandledning med förslag till lektionsupplägg. Alla lektioner matchas mot kursplanen i historia.

Tumba bruksmuseum digitala lektioner

En sedel med texten "Sveriges rikes ständers Banco Transp sedel Anno 1760.
Foto: Tumba bruksmuseum/SHM (Public Domain).
Årskurs 7-9

Ett livsfarligt tryck

Den holländske pappersmakaren Jan Mülder gjorde ett misstag: Han försökte köpa formar för papperstillverkning. Någon angav honom och han blev tillfångatagen av de holländska myndigheterna. Rättegången inleddes i januari 1758 och domen blev 16 års straffarbete. Jan överlevde bara 48 dagar i fängelset. Men vad har det med Sverige att göra?

Syfte med lektionen

Syftet med lektionen är att belysa vad den tidiga industrialiseringen och migration mellan länder kunde innebära för individ och samhälle. Den är också tänkt att skapa förståelse för säkerhetsdetaljernas betydelse och framväxt.

Koppling till kursplan

Industrialiseringen i Europa och Sverige. Olika historiska förklaringar till industrialiseringen, samt konsekvenser för olika samhällsgruppers och människors levnadsvillkor i Sverige, Norden, Europa och några olika delar av världen. Migration inom och mellan länder.

Lektionsmaterial

Utgå från lektionen på sverigeshistoria.se och för dig som pedagog finns även en lärarhandledning.

En vuxen och tre barn som plockar jordgubbar på Tumba bruk.
En familj som plockar jordgubbar. Tidigt 1900-tal. Foto: Tumba bruksmuseum (Public Domain).
Årskurs 4-6

Barnarbete på sedelpappersbruket

På Tumba pappersbruk var det länge så att arbetarna tillbringade hela sina liv på bruksområdet. De föddes, gick i skola, startade familj och dog där. Ett bruk skulle kunna ses som ett samhälle i miniformat. Men hur hade barnen det egentligen? Har barn alltid fått vara barn?

Syftet med lektionen

Lektionens syfte är att skapa en förståelse för förändelseprocesser i samhället. Den utgår från elevernas egen position som barn i skolåldern, och hur deras situation skulle sett ut om de istället föddes för hundra år sen.

Lektionen är utformad med text, bild och video, samt en praktiskt övning i form av intervju.

Total tid: cirka 60 minuter.

Kopplingar till skolplanen

Lgr22, kunskapskrav

Att kunna föra resonemang om likheter och skillnader i människors levnadsvillkor.

Lgr, centralt innehåll

Folkökning, ändrade maktförhållanden och emigration cirka 1800-1900:

Den tidiga industrialiseringen i Sverige. Olika konsekvenser av detta för barns, kvinnors och mäns levnadsvillkor.

Lektionsmaterial

Utgå från lektionen på sverigeshistoria.se och för dig som pedagog finns även en lärarhandledning.

Elever och en lärare på ett klassfoto från Tumba bruksmuseum.
Foto: Tumba bruksmuseum/SHM (Public Domain).
Årskurs 4-6

Skola på bruket – vad säger klassfotot?

Nuförtiden fotograferar och fotograferas vi flera gånger varje dag. Förr var det en stor händelse för ett barn att ta ett klassfoto. Vad kan vi utläsa ur dessa gamla fotografier?

Syftet med lektionen

Syftet med lektionen är både att ge en inblick i hur det var att gå i skolan under 1800-talet, samt att få eleverna att reflektera över sina egna föreställningar om historien. Skolfoton erbjuder här ett spännande källmaterial som eleverna kan känna igen sig i. Men fotografier är också ett svårt material som färgas av våra egna förutfattade meningar.

Koppling till skolans kursplan

Centralt innehåll:

Lgr22, kunskapsmål:

  • Eleven ställer frågor till historiska källor, beskriver vad som kan vara en historisk källa och ger […] exempel på vad källorna kan berätta om det förflutna.

Lgr22, Centralt innehåll:

Maktförhållanden och levnadsvillkor i Norden, cirka 1500–1800

  •  Vad historiska källor från tidsperioden, till exempel brev, dagböcker och kartor, kan berätta om det förflutna

Lektionsmaterial

Utgå från lektionen på sverigeshistoria.se och för dig som pedagog finns även en lärarhandledning.

Svartvitt foto av finklädda vuxna och barn som sitter i naturen.
Foto: Tumba bruksmuseum/SHM.
Årskurs 4-6

Barnens lediga tid

Under historiens gång har det funnits många barn vid Tumba bruk. Barnens dagar delades upp mellan arbetet i sedeltillverkningen och sysslor i hemmet, och såklart skolan när det fanns tid för den. Fanns det ens tid för fritid?

Syftet med lektionen

Syftet med lektionen är både att ge eleven en förståelse för ”fritid” som ett föränderligt koncept starkt knutet till sin historiska kontext, samt att ge en insikt i hur historia inte endast är förpassat till det förflutna utan också kan brukas i samtiden. Övningen är menad att överbrygga det föreställda glappet mellan då och nu, genom att kombinera den samtida historien om den egna fritiden med det äldre sättet att skriva.

Koppling till skolans kursplan

Lgr22: Centralt innehåll

Folkökning, ändrade maktförhållanden och emigration, cirka 1800-1900

  • Historiebruk kopplat till tidsperioden

Lgr22: betygskriterier

  • Eleven ger exempel på hur […] historia kan brukas i […] sammanhang.

Lektionsmaterial

Utgå från lektionen på sverigeshistoria.se och för dig som pedagog finns även en lärarhandledning.

Besök oss när du vill!

Foto: Tumba bruksmuseum, Ola Myrin/SHM.